Det finns sorger som sköljer över en och tar över allt i ens liv.
Just nu försöker vi överleva den största sorg vi någonsin känt. Idag ska vi in till Malmö. Dom ska göra ett ultraljud till för att ta dubbelkolla så det som sågs i Trelleborg stämmer. Vår Bebis hade fel på hjärnan och kommer inte överleva en förlossning. Trycket blir för stort. I magen lever den precis som den ska. Men inte i vår värld. Eftersom jag är så pass långt gången kommer det förmodligen bli ett akut kejsarsnitt. Och sen finns det inget mer att säga.
Det är det. Jag tvingas efter att ha gått halva graviditeten ta bort det som gett oss den största glädjen vi någonsin upplevt. Jag vet inte hur jag ska orka, och när jag kommer orka igen.
Nu tar jag och Martin paus från livet , vi har en sorg vi ska ta oss igenom, en sorg som vi aldrig upplevt, som tär på oss.
Nu ska vi bara överleva.
7 kommentarer:
Tänker på er!
Tänker på er gumman! <3
Usch nä,men era stackare.. tänker på er och ja jag vet inte vad jag ska skriva,mer än att om det är nått finns jag här.. en stor sorg...
Tänker på er! Kan inte förstå hur det måste kännas för er just nu. Bebisen var ju ert liv, det märkte man. Hur fruktansvärt hemskt det än är så vet jag att ni kommer klara er igenom detta för ni är starka, men först måste ni få ta er tid att sörja. Kramar Alexandra (mini-axel)
Jag beklagar verkligen :( All styrka till er!!
Jag förstår det.. Men ni kommer klara det! Och alla håller tummarna för er.. KRAM!
Fy vad hemskt!tänker på er... vet hur det känns att missta något... vet inte ad jag ska säga men jag beklagar verkligen. Kram Sofi
Skicka en kommentar