Jag tänker mycket på vad jag gör.

Jag har alltid varit en snäll människa, som undviker bråk, och vill att alla ska må bra ( det är inte bara något jag säger för att låta "bra" men många säger detta till mig). Men särskilt nu efter allt som hänt, jag försöker vara ännu mer.. Jag tänker många gånger efter att jag varit hos en vårdtagare på jobb om jag gjorde mitt bästa, jag tänker på hur viktigt mitt bemötande är för deras fortsatta dag osv.. alltså, nu låter det kanske som att jag inte gjorde det innan, jo det gjorde jag ju! Tro mig :) Men det är på ett annat sätt nu, jag vet inte hur jag ska förklara utan att det låter jätte flummigt.. ni kanske förstår ändå.

På söndag ska jag och Martin göra något jobbigt och jättefint.

Vi ska på Ljusgudstjänst till minne av barn. Man får tända varsitt ljus och skriva sitt barns namn i en bok. Under gudstjänsten läser sedan prästen upp barnens namn. Vi hoppas att detta ska bli en milstolpe i vår sorg. Jag är så glad att jag hittade denna ljusgudstänst, och det var ödet att den föll i mina händer. Vi ser framemot det, det blir nog jättefint.

Jag saknar dig.