Du kom till mig
Våren var som vackrast, när du kom till mig
Om jag vetat det jag vet nu, när du fanns hos mig
Nu är det försent
När hösten kom sa du att nu känns det som det börjar om
Men jag var bara tyst och tom
Älskling.
Ikväll känns sorgen tung att bära. 3 månader av outhärdlig sorg.
När du kom till oss var det spirande vår, du låg i mammas mage och gjorde oss så fullkomligt lyckliga. När sommaren led mot sitt slut och hösten kom slets du från oss.
Vi kände oss som små människor i en stor elak värld. I en vecka från det att vi fick veta att du inte skulle leva fick mamma ha dig i sin mage, vårt eget lilla farväl. Jag kände dina första sparkar, jag sa inget till Pappa. Dina sparkar skulle vara dom finaste och vackraste. Det var dom, men det var så mycket sorg i dom. Herregud, vilken kärlek du kom med. Och vilken KÄRLEK du har lämnat kvar efter dig. Du finns alltid inom oss, vi älskar dig. Du är det vackraste våren kom med. Det finaste hösten tog med sig.
3 kommentarer:
Aaaw gumman. Det blir bra, och hon har det bra där uppe bland alla andra änglar. Mitt hjärta brister när jag tänker hur orättvis denna värld är. Kram gumman!
Usch lilla vän! Förstår inte att de finns sådan orättvisa...
Raring... Du skriver så fint, det sätter sig rakt i hjärtat. Aliana har rätt, lillan har det bra där uppe bland de andra änglarna och även med min lille änglapojke. Och de finns alltid nära, även om de är långt borta. Kramar!
Skicka en kommentar